Allmänt KBT-utbildning, Kognio, Mediamarkt, kaos

När jävligheterna konspirerar

             

Ibland blir dagar till åskmoln man helst vill springa ifrån men blixtarna hinner före ens steg och markerar sin definitiva punkt på marken framför en. Ibland, och oftast, flyter livet på utan att några större interventioner på Livets varande behöver frammana ökad puls. De senaste dagarna har tyvärr varit fyllda av blixtar och dunder som jag trodde hade svept förbi, men idag uppenbarade sig naturen med sin intensitet igen. Men kanske ska jag börja från början:

 

Under många år har jag velat läsa till terapeut. När nu barnen blivit stora och är relativt i hamn kan jag börja fundera över vad jag ska ägna mina sista år i livet med så jag återvände till terapeutminnet. I höstas påbörjade jag en steg 1-utbildning här i Lund, men redan första lektionstillfället kom det fram information som gjorde att jag inte ville lägga de 150.000 kronorna som jag lånat på banken till det syftet. När jag tog kontakt med Kognio som företaget heter visade de mig ingen förståelse för att jag inte ville fortsätta utbildningen utan krävde mig på 45.000kr. Jag försökte på olika sätt anropa deras medmänsklighet eftersom jag i så fall fick problem med att bekosta en annan utbildning. Månaderna gick och jag hörde inget. I min naivitet tänkte jag att de kanske hade förbarmat sig över de skäl jag uppgett, men i förrgår kom så inbetalningskortet på den hisnande summan. Jag som nu hittat rätt utbildning och använt pengarna till det står nu i en inte så trevlig situation. Återigen har jag bett Kognio om en avbetalningsplan men de har varit hårda och sagt att pengarna ska in snarast.

 

Samma dag som detta hände kraschade min dator (trodde jag) och eftersom den är till åren kommen och jag inte orkade strula åkte jag ner för att köpa en ny på Mediamarkt. Jag fick en ny dator och ett Officepaket. När jag kom hem och skrapade koden visade det sig att jag skrapat för hårt, och efter tre besök i affären inom loppet av en timme kom jag hem med ett nytt paket, och en inbjudan att komma dit idag för att se om de kunde hjälpa mig. Jag sa att jag kunde ta med min gamla dator, om jag nu kunde sälja den och få pengarna tillbaka för det ena Officepaketet.

 

När jag kom hem den kvällen gick jag en promenad för att bli av med lite uppdämd energi, för att stanna till utanför huset och upptäcka att jag inte hade några nycklar med mig. Och ingen mobil heller. Jag lyckades flytta en stor soptunna och kravla upp på balkongen medan grannar i huset på andra sidan tittade misstänksamt på mig. Jag vinkade glatt och kanske kände de igen mig.

 

Idag åkte jag direkt till affären efter jobbet med min dator för att försöka göra upp om det kasserade Officepaketet. Jag fick vänta en lång stund men till sist kom Kristian som jag pratat med häromdagen. Medan han och Bosse värderade min dator började jag prata med den senare om att jag egentligen inte ville göra mig av med min gamla dator. Han satte igång den och nu fungerade den hjälpligt. Jag blev eld och lågor där i affären så om han kunde fixa den så kunde jag lämna tillbaka den nya som inte uppfyllde mina önskemål om snabbhet. Hans stökade runt med datorn medan vi kom överens om att jag skulle åka hem och hämta den nya när han fixade färdigt det han skulle.

 

När jag kommer ut till bilen är det punktering på ena framdäcket och jag ställer mig bara och tittar på den. ”Det är inte sant”, tänker jag men jo, ingen tillstymmelse till luft i däcket. Vad gör man? Jag ringde son Junior som lägligt nog hade fått körkort för två veckor sedan. Han kom utsusande till affären med ett nytt hjul som han hittade i förrådet. Under tiden har Bosse ordnat med kaffe till mig och vi får oss en trevlig pratstund innan jag beger mig ut för att byta däck. När jag närmar mig bilen kommer en otroligt trevlig man fram och frågar om jag behöver hjälp. Jag blir mållös av ödmjukhet och tackar självklart ja till en liten introduktion. Han lämnar oss när vi är trygga i det vi gör, nåja något sånär i alla fall, och jag traskar in i affären med olja långt upp på underarmarna för att hämta min dator. Kristian som återvänt ringer till lagret och ser till så jag kan bli tvättad med supertvål medan han börjar skriva alla möjliga kvitton på återköp.

 

Tills lut hamnar jag bakom disken på Mediamarkt och får dessutom mer pengar tillbaka än jag från början blivit lovad. Antagligen tyckte Kristian att jag lidit tillräckligt de senaste dagarna.

Kognio kan jag knappast rekommendera till någon. De har säkert en alldeles utmärkt utbildning men deras kommunikation och bemötande är under all kritik, så tänker du läsa KBT där så se till att du har svar på alla dina frågor innan du sätter dig vid bänken.

Mediamarkt har överträffat sig själva. Jag är oerhört imponerad över deras goodwill så all eloge till dem. Jag ska försöka hålla låg profil i mitt liv ett tag framöver, och se om åskmolnen drar vidare eller vaporiseras så andra slipper liknande elände som mig. Mycket kaos de senaste dagarna men jag kom ändå hem med en skön känsla i magen. Och jag kom hem med ett stort leende med min gamla dator.