Allmänt insikt, mod, självrannsakan

Modets olika aspekter

            

Mod är något som kommit upp med jämna mellanrum i mitt liv under våren. Ett ord som jag viftat bort när andra pratat om det då de syftat på yttre saker så som att åka iväg och arbeta antingen i Sollefteå eller i Nepal. För mig handlar inte det om mod utan mer om nyfikenhet och lite galenskap, och ett sätt att få igång endorfinerna så jag känner att jag lever ett innehållsrikt liv med ny input. Jag har förstått att vissa andra inte ser det som något eftersträvansvärt utan bara hade gett stress, och en känsla av utsatthet och/eller olust men det är tur att vi alla är olika och går igång på olika saker.

 

Mod för mig handlar om att våga syna mig själv och mina mindre positiva sidor. Ingen människa är perfekt, och det är inte dit jag strävar men en bit dit. För mig är det viktigt att jag inte orsakar andra människor dåligt mående på grund av mina egna begränsningar, eller för den delen på grund av gamla impulser som gör att jag inte kan ge ut av mig det som jag är innerst inne.

 

Det är på sätt och vis ett aber att ta sig an den uppgiften för har man väl påbörjat den så är det svårt att backa. Det blir lätt så, för mig i alla fall, att när jag nystat upp ett garnnystan med alla sina knutor så ser jag ett annat som ligger en bit fram. När jag nu lyckats reda ut virrvarret jag just lämnat så kanske jag kan reda ut det som ligger en bit bort. Belöningen jag får när jag ser ett nystan ligga framför mig ger mig kraft och utmaningen att ta mig an det andra en bit bort.

 

Tänk att kunna bli fri från de begränsningar som stoppar mig, och som andra i ovetskap lagt på mig under årens lopp. Tänk att kunna bli fri att nå ett eller flera mål som föregåtts av ödmjukhet i kombination med egen vilja.

Vi försöker nog alla att inte såra människor på vår livsväg, men vissa delar av oss aktiveras utifrån gammalt som i sin tur får oss att agera utifrån dom istället utifrån vår innersta kärna, och i det agerandet inte alltid ser till den andra människans bästa. I de situationerna anser jag det, för egen del, vara oerhört viktigt att äga de felsteg jag gjort, och inte i den processen få den andre att må dåligt över något som egentligen är mitt.

 

Det är här modet kommer in. Modet att våga sätta upp en spegel framför mig och se det jag själv ger ut. Nästa steg blir att se varför jag ger ut det jag inte är megastolt över. Det är då jag hittar ett nytt nystan med en massa knutor att ta mig an. Det kan vara kinkigt att hitta alla ändarna men det allra svåraste är att ta till mig nystandet och låta det få vara delaktigt vidare fram i livet. Att våga ta mig an det som är negativt hos mig själv och känna tillit till min egen förmåga i den processen, det är mod för mig. Att inte vika undan blicken utan våga stanna kvar.