Allmänt omvårdnadskultur, paradigm, tillitsbaserad omvårdnad

Behöver vi en ny omvårdnadskultur?

 

Jag sitter och tittar ut på Kungliga Vitterhetsakademins flagga i huset mitt emot som sakta vajar i den tveksamma aprilvinden. Det är ledig dag från arbetet på Danderyds sjukhus och jag tänkte bege mig på upptäcktsfärd söderut, men innan dess har jag en lugn morgon i sängen när jag njuter av ångande kaffe och ”absolut ingenting”.

 

Jag valsar runt lite ute på nätet och slutligen googlar jag mitt eget namn. Ibland har jag hittat mina texter på lite konstiga ställen, men om man som jag går ut med sitt namn så finns också risken att mina åsikter vandrar vägar som jag kanske inte alltid uppskattar.

 

Vad som förvånar mig när jag surfar ut på google denna morgon är vilken respons det blivit på min debattartikel i Dagens medicin där jag tar upp tillitcentrerad omvårdnad under rubriken ”Låt oss lita mer på patientens delaktighet än vårdplaner”. Den har blivit delad och rekommenderad på ett antal platser vilket får mig att tro att andemeningen i texten kan ha ett värde. Kanske finns det en önskan att vidareutveckla vården och i det se patienten som mer delaktig. Det synsättet är väl förankrat i dagens utbildning där det holistiska perspektivet på patienter är gängse norm, men tyvärr fungerar det inte så på många avdelningar.

 

När den nyutexaminerade sjuksköterskan kommer till sin nya arbetsplats möts hon av en väl inarbetad kultur som är svår att motstå. Den inarbetade kulturen fungerar, det är inget som direkt är fel med den, och patienterna klagar inte så därför finns det ingen anledning att protestera utan den nyfärdiga sjuksköterskan faller även hon in i ”så som det ska vara”. Den omvårdnadskultur och det synsätt som finns på våra patienter tillhör en generation som inte längre finns. Vårt samhälle är idag befolkat med människor som är uppdaterade och uppkopplade. De lever ett liv där de inte är benägna att hemfalla till andra människors kunskap och välvilja. De vill ha kontroll på det som sker runt dem, och med dem.

 

I den andan tror jag det är viktigt att göra patienterna delaktiga i sin egen vård. Jag tror det är viktigt att vi som vårdpersonal ser patienternas önskan om information och i det ett mer coachande förhållningssätt. Jag tror att det i processen av nyskapande inom vården behövs dialoger och diskussioner ute på arbetsplatserna för det är där allt startar. Det är inte i skolorna där de nya undersköterskorna eller sjuksköterskorna utbildas. Mina tankar är långt ifrån revolutionerande, de bara blir en förlängning av redan god vård som kan bli ännu bättre och mer optimal.